Av Ginger Sundin Hallgren
Två gånger om dagen brukar vi gömma små bitar av något gott hundgodis till Macho för att han ska få använda sin hjärna och inte bara gå på promenader, leka eller busa. Det är ju viktigt att en hund inte bara ligger och vilar när den är hemma.
Vid vissa givna tider talar han om för oss att han vill ha lite mental stimulans. Han stirrar uppmanande på oss med en speciell blick. Hans ögon blir stora och ser förväntansfulla ut och vi vet exakt vad det är han vill. Vi gömmer i varje rum i hela huset och sen finns det mellan 40 och 50 bitar som doftar och vill bli upphittade av en hundnos.
Favoritsyssla
Han älskar att söka och han är mycket uppmärksam och fokuserad när han väl börjat. Inget kan då störa honom. Han kan hålla på i en halvtimme utan att motivationen tryter.
När han sen är färdig, så går han en runda till på ett eftersök. Han är grundlig och ser till att han inte missar någon bit. Det är så roligt att följa hans idoga sökande och höra hans utblåsningar för att rensa nosen mellan varven.
Nytt beteende
Jag har lagt märke till att när han ibland hittat en bit vid eftersöket som varit svårare att upptäcka, så fäller han fram sina öron över den. Som om han lyssnar efter ett ljud från biten. Han förstärker sitt sökbeteende genom nosen, med ett annat av sina sinnen – hörseln. Det ser ut som om han tänker: ”kanske den lever?”
Jag fick en tanke om att doften möjligen även kan bli starkare när hundar fäller ner öronen över något som luktar. Som om öronen blir till en tratt som fångar upp doften. Rörelsen i sig vispar upp doften längre upp i nosen? Vad vet vi egentligen?
Ännu ett
Kanske använder han sina ögon också, för att se om ”bytet” lever, en ”kvarleva” från tiden när våra hundar levde vilt? Det ser i alla fall ut så.
Det här är ju bara spekulationer, men det kittlar i alla fall till lite uppe i mitt hjärnkontor och det känns rätt härligt att tänka lite ”vilt”.
Iaktta din egen hund riktigt ordentligt så kanske du upptäcker något beteende du inte lagt märke till förut.
